Duuuktig, duuuktig
Ett välkänt faktum: Jag älskar godis, kakor, muffins, chips och annat inte så väldigt nyttigt. Men det känns faktiskt ännu bättre att känna sig nyttig. Under julhelgen (som för mig har varat ända fram till denna vecka) var det mycket av det goda och väldigt lite av det där som man borde göra, till exempel att röra på sig. Men nu jävlar, nu har jag börjat känna mig lite duktig på den fronten, and damn it feels good. Jag gillar känslan att vara stolt över mig själv.
Som nämnt har jag börjat träna (igen) och ska snart pallra mig iväg till gymmet igen. Jag ska till och med promenera (ja, i rask takt) dit och hem då mitt nya gym ligger beläget på Stureplan (nej det är inte fancy, och nej jag har inte blivit en anhängare av Stureplan). Utöver det så promenerade jag till och från city igår för att möta upp Karro (aka Ren) på lunch. Dessutom har jag återfått min fina vana att äta nyttig frukost; supernyttigt brötchen och smoothie a la Josefine bestående av yoghurt, banan, kiwi, frysta hallon, fiberhavregryn och krossade linfrön. Jag vill nästan applådera mig själv för en stund.
Men bara för att jag har blivit lite nyttigare och vad man brukar kalla ”duktigare” så behöver inte det betyda att man måste gå upp jättetidigt på morgonen, motionera före frukost, äta frukost i köket och se pigg ut. Ååååånej. Viss slapphet rekommenderas för välmående.
Det här är vad jag älskar med att inte jobba och att kunna vara halvslapp:
- Att gå upp 08.30 (inte för tidigt men inte heller för sent)
- Att dricka mitt eget hembryggda kaffe i vår (okej hans) nya Moccamaster istället för maskinkaffe
- Att i frid och fröjd gå in på mtv.com och titta på ”The City” till frukost. Det får vara mitt substitut och mätta mitt behov tills det kommer ut nya ”The Hills”.
Jag känner mig väldigt nöjd och tillfreds med livet just nu.
Ikväll ska jag och mannen min göra som nästan alla andra och gå på Avatar 3D. Jag måste dock försöka lugna mina förväntningar som gärna blir skyhöga när alla konstant pratar och skriver om denna fantastiska filmupplevelse. Men ändå kan jag inte riktigt låta bli att känna mig lite ivrig, det är ju trots allt 3D. Jag är uppspelt bara jag får se lite fiskar simma mot mig i 3D på Cosmonova och blir alldeles fnissig och hoppar till värre än barnen när de kommer ”för” nära. Och de skojsiga 3D-glasögonen i sig utgör ju dessutom halva nöjet.
Och med tanke på att jag ska träna och promenera idag så har jag väl gjort mig förtjänt av en pappburk(?) varma chips? Kanske en liten liten påse plockgodis också…
Jag har fortfarande inte bestämt mig för vilken fest jag ska gå på på lördag, jag avskyr en smula att behöva bestämma mig mellan två saker, oh the beslutsångest. Men det är nästan lika idiotiskt att klaga över detta som när svenskar klagar över att det är ”för varmt” på sommaren de få soldagar vi har.
Nu ska jag svida om till mina outslitna träningskläder och ringa och be John Pohlman fixa så att det slutar blåsa så jag slipper blunda under min 20-minuters promenad to the gym.
