Josefine - Örebro -Stockholm, Student - Worker

Det var mig en smått bisarr upplevelse det där med att permanenta ögonfransarna. Där låg jag på en brits, med papiljotter på ögonfransarna. Och klister, och permanentvätska, och en tejpbit på underögonfransarna, och så lite gladpack och en handduk på det, i 20 minuter och skulle slappna av och blunda. Hmm. Jag var allt annat än avslappnad och ville jättegärna titta. Till en början var ögonfransböjerskan sugen på att ge upp hoppet om mig eftersom det rann ett par hundra tårar från mina fåniga känsliga ögon när hon pillade, kammade, tejpade och hade sig. Men till slut fäste de små liven på den lilla bomullspapiljotten.

Resultatet då? Det blev en jäkla skillnad faktiskt! Bortsett från att några fransar blev sneda på grund av att mina tårar gjorde att det vattenlösliga klistret släppte och fransarna flyttade sig, och bortsett att mina ögonlock har svullnat upp till dubbla dess storlek så blev det skitbra!

Nu sitter jag mest och hoppas på att svullnaden lägger sig snart… det gör liksom inte den fina permanenten rättvisa, och dessutom så slår några ögonfransar i vänster ögonlock så för att inte fransarna ska peta in i huden så måste jag antingen ha ögonen lite mindre öppna än vanligt, alternativt konstant höja på ögonbrynen. Det kan lätt upplevas lite ansträngande, men jag antar att denna svullnad lägger sig i sinom tid… hoppas jag. Hur som haver – förutom dessa två petitesser är jag jättenöjd! Nu ska detta hålla i 2-3 månader, och jag skulle absolut kunna tänka mig att göra det igen. Men inte till ursprungspriset (490 riksdaler).

Här ska ni få se på fan:



Såhär ser alltså mina små fransar ut egentligen (ser ni 25-årsstrecken??!)

Och såhär blev resultatet, utan mascara! (bortse gärna från svullnaden och den röda irriterade huden och fukusera på Frans) 

 Oh my, vilken fruktansvärd bild ser jag nu. Haha! Blixten har verkligen tagit mig an och gjort mig så blek och glåmig som det bara går. Och den där bedrövliga blicken ser ut att säga att jag har sålt smöret, tappat pengarna och inte längre har något att leva för. Men jag bjuder på den. Ni slipper i alla fall se det mest svullna vänsterögat med de sneda fransarna...