"No I promise, it's not the pig-flu!"
Jag vill inte prata om sjukdom och baciller. Men jag tänker göra det ändå. En stund. Jag är fortfarande förkyld. Igårkväll kom även farbror Hosta på besök. Är det något jag avskyr så är det hosta. Så ovälkommet, men ändå så oundvikligt varenda gång man känner att det killar till i lungorna. Ju mer man vägrar låta hostningen ta sig upp ur halsen i ett ynkligt men ack så högljutt läte, desto mer envis och ihärdig blir den jäveln när den väl kämpat sig upp ur strupen. Usch!
Imorgon, torsdag och fredag ska jag jobba som konferencevärdinna. I dessa influensatider känns det lite sådär att stå och hosta när man välkomnar affärsmän från världen över. Jag vet själv hur jag drar upp halsduken för munnen om någon hostar på tunnelbanan, och då finns det folk som är 18 gånger så rädda som jag för den där grisinfluensan, som jag inte ens har, men som folk kommer tro att jag besitter.
Snart ska jag vandra iväg till Apoteket och inhandla all anti-host-preparat jag hittar, så kanske det är en del på konferencen som vågar stanna kvar i Sverige. Sedan ska jag träna lite på min rostiga engelska eftersom det är en internationell konference. Hello, wellkam to swiiden, yes i know it is verrrry kallt here, go left to rum 1, dän go rajt to konferencesalen. Thank jo thank jo, yes yes.
Nu kommer jag kanske inte skriva något mer innan jag pyser iväg på mina drömmars resa till Det Stora Äpplet, NY!! Tack, jag ska ha det underbart! Hejdå!
Imorgon, torsdag och fredag ska jag jobba som konferencevärdinna. I dessa influensatider känns det lite sådär att stå och hosta när man välkomnar affärsmän från världen över. Jag vet själv hur jag drar upp halsduken för munnen om någon hostar på tunnelbanan, och då finns det folk som är 18 gånger så rädda som jag för den där grisinfluensan, som jag inte ens har, men som folk kommer tro att jag besitter.
Snart ska jag vandra iväg till Apoteket och inhandla all anti-host-preparat jag hittar, så kanske det är en del på konferencen som vågar stanna kvar i Sverige. Sedan ska jag träna lite på min rostiga engelska eftersom det är en internationell konference. Hello, wellkam to swiiden, yes i know it is verrrry kallt here, go left to rum 1, dän go rajt to konferencesalen. Thank jo thank jo, yes yes.
Nu kommer jag kanske inte skriva något mer innan jag pyser iväg på mina drömmars resa till Det Stora Äpplet, NY!! Tack, jag ska ha det underbart! Hejdå!
Olägligt.
Ordet olägligt känns ganska lägligt för mig just nu. Här har jag gått utan arbete i nästan 2 veckor, och utan några extremt spännande happenings inplanerade. Denna vecka ska jag jobba onsdag-fredag och har ett extremt spännande happening inplanerat på lördag - Resan till New York! Och så går jag och blir snorförkyld. Sådär härligt genomförkyld så att man flåsar och konstant måste gå runt med ett par rutor toapapper i handen, för de där stunderna då snoret härjar fritt. Som jag säkert har nämnt förut, och som en del av er bevittnat så ser jag även ut som att jag fått stryk när jag är förkyld, eftersom jag blir ännu mer förkyld i ögonen än i näsan. Igår och idag är det högerögat som tagit smällen (haha). Så fort jag snyter mig, nyser eller känner killikill i näsan (vilket inträffar i genomsnitt 53 minuter i timmen) så rinner det tårar ur högerögat, något som resulterar i att det sväller upp och ändrar färg till en härlig röd nyans. Något som lätt kan missleda folk till att tro att jag gråter eller som sagt fått en smäll.
Men det är ju bara måndag, så jag håller alla mina tummar och stortår för att det ska gå över snart!
Happy thoughts!
Men det är ju bara måndag, så jag håller alla mina tummar och stortår för att det ska gå över snart!
Happy thoughts!
