Josefine - Örebro -Stockholm, Student - Worker

Hej för fan! Nu var det ett bra tag sedan igen, dåligt av mig, ja fy. Men jag skriver ju mest när jag är på jobbet eftersom jag har en dator framför mig och ibland har lite tid till övers som jag endast kan spendera vid datorn. Och nu har jag inte jobbat på ett tag, därmed denna torka. Men nu är jag här igen, jihoo!

I helgas (kan man säga så? Det är ju inte helgen som kommer utan den förra liksom) var jag ju som nämnt i Örebro, som kom att bli till en långvisit. Redan i onsdags åkte jag ut på E18 med min vackre man. Tog en liten myskväll med päronen, för att sedan på torsdagskvällen bege mig in till stan för att göra uteservering med kära Marika och Elin. Efter ett glas mumsfillibabba-rosé började det regna och åska så tyvärr fick vi lämna sommarkänslan bakom oss och springa in på Lilla Örebro. Men det gjorde ingenting, för där köpte jag mig nämligen en av de godaste drinkarna jag druckit, en "Raspberry Fudge". Yumyumyum!

I fredags utsatte jag min arm för en vass spruta som sprutade in fästing-vaccin, eftersom jag har för plan att lite då och då vistas i Skärgården i sommar och då det är där de är som mest ilskna de där små jävlarna.

Fredagskvällen ägnade jag åt nästan hela min familj. Eftersom storebroder den äldre hade en liten vigsel på G på lördagen kom självklart även storebroder den yngre och miss P över helgen. Så den kvällen var det grillning och träning inför min och lillstorebrorsans fagra sång vi planerat ”sjunga” (det är knappt värt att kalla sjunga när man inte kan ta en ren ton) för storestorebrorsan på bröllopsfesten (The Hollies - He ain't heavy). Pappa som kompade på gitarr såg bekymrad ut, och tappade bort sig på ackorden, miss P som har gått på sånglektioner skrattade nedlåtande och hjärligt, och mamma som alltid är så snäll (sådär som mammor är) skrattade högt och hånfullt när vi tog ifrån tårna. Vad grannarna tänkte undrar jag fortfarande. Men jag bjuder på den. Det blev i alla fall en succé på festen, vi sjöng den till och med en gång till framåt småtimmarna. Men mest var det nog vi själva som tyckte det var så roligt så vi inbillade oss att alla ville höra en repris.

Det var en lyckad lördag med alldeles för mycket av allt: smarrig buffémat, efterrätt, vin, öl, likör, lite mera vin, och till och med whiskey (!).

Denna vecka är fullproppad med hemtenta och jobb. Jag jobbar alldeles för mycket för att ha en hemtenta som ska hinnas klart, men nu börjar jag se ljuset faktiskt, och tur är det för imorgon blir det inte mycket gjort. På förmiddagen ska jag på intervju för ett sommarjobb på 3 veckor som jag tänkte komba med detta jobb. Och på eftermiddagen så bär det återigen av till Örebro, för på lördag är det 25-årsfest för kära Marika! Wohooo! Så då blir det ut och rulla hatt, skaka de lurviga, göra stan osäker och allt vad det kallas.

Underbara sol vad jag älskar dig! Ord kan inte beskriva hur glad jag blir i kroppen av solsken och värme. Yeeees! Äntligen! Jag är så lycklig!

I helgen var ju mams och papps på besök, så det har blivit en hel del god mat, vin och fika. I lördags satt vi på filtar i Tessinparken och drack kaffe och rosé. Undebart, underbart! Igår söndag åkte vi i samlad trupp till Hammarby Sjöstad för att ”strosa runt” sådär som man gör när mamma och pappa är och hälsar på.

På onsdag styr jag vägen mot Örebro. Broder Den äldre ska nämligen gifta sig på lördag så då blir det familjekalas igen. Hela helgen blir nog mest till en familjehelg då hela familjen är samlad. Men nästa helg ska istället firas med mina kära Örebro-vänner eftersom Marika fyller 25, wohoo!

Nu ska jag hålla alla mina tummar och stortår och hoppas att min älskade älskling Solen bestämmer sig för att stanna kvar i landet, for ever and ever. Annars flyttar jag. Till något land som har 365 soldagar.

Puss på er!

Hej och välkommen till fredagen, en dag då de allra flesta besitter en härlig och fin fredagskänsla. Jag sitter här ganska så för mig själv på jobbet denna fredag och så gott som väntar ut timmarna. Då flesta har passat på och skaffat sig en klämdag idag (som för övrigt blev lite sådär småskojsigt när jag sade det i telefonen till Oslos receptionist, eftersom klem betyder kram) så är det väldigt folktomt här på jobbet och jag har nästan inte haft något alls att göra utöver att svara i telefonen några gånger. Men jag jobbar bara 4 timmar idag och är ovanligt seg och slö i hövvet så det går ingen vidare nöd på mig.

Efter jobbet går jag raka vägen hem till brorsan där mamsen, pappsen och älsklingen är samlade. Och såklart brorsan, P och lurvhunden eftersom de bor där. Det var värst vad ofta päronen är och hälsar på nu för tiden tänker du, men i helgen fyller ju käre farsan år och vill fira den här med oss i Sverigen vackraste stad ...Eller vad vet jag, jag har ju bara bott i två städer. Men jag tror att Stockholm slår de flesta ( i Sverige alltså).

Jag är lycklig, för Tone har sagt att det ska bli sommarvärme i helgen. Nåde henne om hon ljuger! Jag ska vara ute hela långa dagarna ända tills jag OD:ar av sol!

I onsdags invigde jag ett utav sommarens bästa attribut: Uteserveringen! Jag, J, kompis till J och 2 polers till mig, Anna och Carro gjorde som alla andra Stockholmare den kvällen, satte oss ute på Medis och drack öl och rosé. Som tur var valde vi 54:an och inte Snaps som annars är det heta alternativet. På Snaps brann det så där fick man inte sitta länge. Himla trevlig kväll med superduper sällskap!

Imorse kändes det lite som minusgrader ute när jag gick till jobbet. Hallå det är maj!! Just det gör mig lite bitter och sur på landet Sverige. Var är våren? Jag tycker om våren. Jag vill ha våren nu!

I lördags var jag på shoppingrunda med P, och allt som finns i klädbutikerna är vår- och sommarkläder. Jättefina och jättekul och allt. Men jag vill inte köpa när det känns som att jag måste vänta i 3 månader innan jag kan använda det. Nu gnäller jag, jag vet. Men det känns ju lite oacceptabelt att det är såhär kallt, eller hur? Lite sur erkänner jag att jag är, men jag ska inte gnälla av mig här inför er fina läsare bara för att jag är väderbitter. Det blev ju trots allt en klänning köpt ändå, och ett par skor lyckades bli inspanade, som jag tror att jag ska gå och köpa på väg hem efter jobbet idag. Det är ju kul på det sättet att man drömskt kan titta på det nyinhandlade och tänka att någon gång… någon gång blir det nog sommar.

I veckan är det plugg inplanerat, och träning. Beach 2010 närmar sig ju SAKTA med säkert vilket innebär Skärgården och Italien! Visserligen tror jag att det räcker med att bara råka bära hårfärgen blond i Italien. …Tur att jag har med mig 2 storebröder och en pojkvän som kan skydda mig mot strandbroilers. Men på onsdag blir det roligare än plugg och träning, då ska jag After Worka, en finfin tradition som återkommer efter att en AW-kompis kommit tillbaka till landet efter en lååång resa.

Jag fick just en bulle igen av min chef. Jag har tur som har en så snäll chef. Jag tror att hon vill göda mig. Inte döda. Göda.

Nu slutar jag om en timma, så nu ska jag ägna resten av tiden åt att innerst inne drömma mig bort till sommaren, havet, grillen, uteserveringen, rosén, ledigheten, klänningarna, svetten. Mmmmmmm.

Jippi Hurra då var det fredag igen! Denna fredag har jag gjort till lite utav en såkallad för-helg-dag. Gick upp kl 9, åt massor med god frukost, länge, spelade kort till morgonkaffet. Sedan traskade jag och min älskling upp på stan för att leta VÅRkläder (vilket verkar vara omöjligt då det bara finns sommarkläder i alla butiker och idag känns det mer som vinter). Dock förstör jag lite mitt helgpepp genom att jobba en sväng också, men bara 13-17, det överlever jag. Dessutom är det inte så mycket att stå i på fredagseftermiddagar så jag ägnar mest min tid åt att spela Spindelharpan, som trots sitt skrämmande namn är väldigt roande (men då måste man spela på medel-nivå, inte enkel). Ett hett tips till er därute som behöver fördriva tiden framför en dator. Det är nästan lite beroendeframkallande för när man inte klarar den så måste man spela en gång till, och en gång till, ända tills den går ut.

Ikväll är tanken att vi ska grilla. När vi vaknade imorse blåste det storm utanför fönstret. Inte det ultimata grillvädret. Men vi är optimistiska och tror att vindjäveln ska ge upp framåt kvällen och troligtvis kommer det fler hungriga och törstiga som vill vara med och grilla, dricka öl och spela spel.

Just nu sitter jag och längtar efter den där fantastiska företeelsen: fredagsvinglaset, det där halvfulla glaset med rödvin som man får hälla upp när man kommer från jobbet en fredagseftermiddag.  Och så låtsas jag att jag har jobbat 8–17 hela veckan och spelar utmattad. Mmmm. Men vaddå, jag jobbar ju i alla fall till 17 en fredag, det borde väl räknas för att få smutta förnöjt på fredagsvinet?

Imorgon ska jag ut på nytt försök och leta vårkläder med miss P, som är den perfekta shoppingvännen. Hon är en sån där som hittar guldklimparna vi andra missar. Plagg som kan se halvmystiska ut på klädgalgen men som gör succé på den egna galgen. Vad lördagskvällen har att erbjuda vet jag inte riktigt än, det återstår att se.


Glöm förresten inte att gå in på min länk och haka på i min fina insamling, eller skicka den vidare till andra som kan tänkas vilja bidra till något viktigt. Och som sagt (det tåls att upprepas) säg till alla goa gubbar att ta sig i kragen och gå på undersökning. Ju förr desto bättre!!

Länken:

http://www.cancerfonden.se/sv/mustaschkampen/Kampa/Insamlingar/?collection=2964

(Jag har redan fått in hela 500 riksdaler, wohoo!)

Hej på er allihopa! Som ni kanske lagt märke till så har cancerfonden i maj ägnat lite extra uppmärksamhet åt prostatacancer, precis som de i oktober brukar uppmärksamma bröstcancer. I oktober kan man köpa snuttiga små rosa rosetter att sätta på jack-kragen, och i maj kan man köpa en tuff svart mustasch. Jag köpte mig en igår på Ica och nu sitter den på skinnjackekragen. Tyvärr är ju även skinnjackan svart, jag önskar att mustaschen kunde sticka ut lite mer, den är ovanligt snygg för att vara en välgörenhetspin! Det känns ju liksom lite småkul att gå runt med en mustasch på kläderna. Och det är väl lite det som är tanken med hela kampanjen, att lätta upp stämningen lite och få folk att skratta till lite åt tokeriet med mustascher överallt. Men bakom det hela ligger ju ändå ett ganska stort allvar. Prostatacancer är den allra vanligaste formen av cancer och drabbar ca 9000 män om året. Det är många! Tyvärr är det inte så omtalat varken i media eller i folkmun, men det är väl lite det alla bidrag och pengaskänkningar går till, att synliggöra sjukdomen, att ta bort tabuet kring den, och framförallt att få män att GÅ IVÄG och testa sig, precis som vi kvinnor får göra. Prostatacancer är ännu vanligare än vad bröstcancer är, och ändå finns det ingenting som heter pappografi.

Så för att uppmärksamma detta så mycket jag kan har jag gått med i en insamling på cancerfondens hemida. Där kan man gå in och skänka en slant om man vill. Om man känner att man vill göra något annat för de pengarna så kan man i maj månad odla en liten mustasch för att visa att man stöttar. Känner man att man inte klär i hårbeklädd överläpp: Tjata på din pappa, farbror, morbror, farfar, morfar att de ska gå och göra tester, för om man är en av de många som drabbas så är det till en fördel att det upptäcks i tid. Tjata!


http://www.cancerfonden.se/sv/mustaschkampen/Kampa/Insamlingar/?collection=2964


Tack för mig och mitt ovanligt allvarliga blogginlägg.

Hej hej hallå Dagboken, för att citera Bert Ljung.

Nu var det ett tag sedan det hände något här och det får jag ursäkta så mycket för. Eftersom det i skrivandets stund är måndag får det bli ytterligare en helguppdatering.

I fredags var det ju som bekant Valborgsmässoafton. Och var firar man in våren som bäst, om inte i självaste fantastiska Skärgården. Efter jobbet åkte jag och min söte kille till Värmdö för att spendera kvällen och natten med ett litet gäng hos en klasskompis till J. Där var det grillning vid havet, och lite utav vad jag brukar kalla en mysfest: Man äter och dricker, men man är inte vild, utan ganska samlad. Mycket mysigt.

I lördags var jag bjuden till ytterligare en inflyttningsfest som jag hade taggat på ända fram till fredagen. Men när lördagen väl föll in anlände även den totala slöheten. Jag var dock inte lika bakfull och illa däran som förra helgen, men ibland blir man ju bara så totalt seg och sliten efter ett partaj, och en mysig hemmakväll med J lockade något så oerhört mycket. Och när man är som mest sugen på en myspysig hemmakväll, det är då man uppskattar den som mest. Summan av kardemumman: Lyckad helg även denna gång! Dessutom fick jag privilegiet att må bra igår på söndagen, vilket brukar resultera i att man känner sig pigg till och med idag. Något som kan vara till en absolut fördel eftersom jag i eftermiddag ska på föreläsning om Kvantitativ forskning, något utav det kanske tråkigaste som finns i hela vida världen. Jag ska inhalera kaffe som en kaffekamel innan jag går dit. Och så ska jag låtsas att det är intressant, det kan funka.

Tack och hej leverpastej (jag fortsätter citera Bert).