Josefine - Örebro -Stockholm, Student - Worker

Idag är det exakt en månad kvar till självaste julafton, och inte förrän idag, passande nog, har det börjat krypa upp på mig. Jag har nyss varit i Sollentuna Köpcentrum på klappjakt med storebror, och där var det juligt. De spelade till och med julmusik i en butik. Det kändes visserligen inte helt rätt, man vill ju inte tröttna. Men i helgen är det advent, och jag funderar på att överdriva lite. Och bara köra igång stenhårt med lite för mycket av allt. Det är ju ändå bara fyra veckor kvar då, och man vill ju hinna med allt. Hmm. På söndag ska jag slå på julmusik. Pynta, baka, pyssla. Jull jul strålande jul!

Idag jobbar jag , därför bloggar jag (nästan rim). Oerhört lite att göra idag, men jag roar mig själv med att sortera pennor, pilla bort nagellack från fingrarna (jag missade naglarna lite imorse), och filosofera. Ibland ringer det, och ibland får jag saker att göra. Men inte ofta inte. Frågan är dock om jag verkligen vill sluta och lämna kontoret idag? Det var inte långt ifrån att jag sprang till Arlanda Express imorse när jag ändå befann mig på T-Centralen. Skitvädret var inte att leka med, och för varje regnblandad snöflinga som prickade mitt i ögat eller letade sig in innanför jackan blev jag bara mer och mer irriterad. Ska det vara såhär? Jag läste en krönika av Alex Schulman en gång, som jag kanske redan berättat om... Skit samma, jag berättar igen i så fall. Han skrev mening efter mening om hur fantastiskt det är på sommaren och hur härligt allt är, och så avslutade han med typ:

”...och någonstans sitter en farbror i himlen och hånskrattar åt oss svenskar och säger: Nejmen det var ju inte meningen att ni skulle BO där!”

Där satt den Schulman. Precis så tror jag också att det är. Men sluta klaga då tänker ni. Jag försvarar klaget med att jag ALDRIG klagar över värmen på sommaren. Jag må ha varit nära att svimma av värme i Rom i somras, jag må ha simmat i mitt eget svett, men klaga, mina vänner, det gjorde jag icke. Jag försvarar även mitt vinterklag med att en vacker dag ska jag pysa iväg från vintern (efter jul såklart) och stanna i värmen ända tills det är varmt här hemma i Sverige igen. En vacker dag.

I helgen var jag på en liten kort visit i Örebro, men hann ändå med en hel del; myskväll med räk- och krabbfrossa och Idol med päronen, julklappsköp, festligheter och släktkalas (pojkens släkt, inte min).  En fantastiskt festlig liten helg. Innan helgen hann jag även besöka den där Renen och hennes nya kissekattungar. Och oj vad jag smalt (smälte?). Som en kvinna med sprattlande modershormoner som får se en bebis (och ska hålla på och lukta på huvudet och ha sig) blev jag när jag såg de små liven, och ville aldrig gå därifrån. Jag tror J blev orolig att jag skulle överge honom och flytta hem till Renen.

Imorgon ska jag uppsatsa (ja det är ett nytt verb) hela dagen på bibblan, och på torsdag och fredag ska jag till Danshögskolan. På torsdag står det ”rörelseanalys” på schemat, och på fredag står det (håll i er nu) ”folkdans”… Aningen oroväckande… Jag tror jag får återkomma med mer information. Nu har jag ju dessutom en så himla flashig mobil så nu kan jag ju blogga direkt från den när jag sitter på tunnelbanan eller så. Jag måste testa.

På återseende (från mobilen)!

Jag har för mig att jag för ett tag sedan hade ett dagens gnäll, för att få ur mig irritationen som vissa människor skapar. Idag ägnar jag denna punkt åt de nedriga människorna som inte förstår något. De som står precis utanför tunnelbanedörrarna när de öppnas och alla andra ska ut. En gång flyttade de inte ens på sig. Hur tänker man då? Samma sak gäller med hissar. I 99% av fallen är det ju alltid någon/några som ska ut ur hissen innan den kan fyllas med nytt folk. Men det här förstår alltså inte en del, utan står precis utanför dörrarna och trycker och är precis på väg att klampa in innan de upptäcker att det finns fler människor än de själva. Det är samma personer som sedan kliver in i hissen först av alla och ställer sig längst fram, precis vid dörrarna, för att försäkra sig om att de även ska komma ut först av alla. Då får man klämma sig förbi dem, alternativt blänga tills de förstår. Suck. Vad ska vi göra med dessa människor?

Men för att inte vara alltför negativ så måste jag ju väga upp detta med någon fint och positivt! Så att vi alla blir glada! Det första jag då kommer att tänka på ät ju det uppenbara, det som jag nämnde även häromsistens – Det faktum att det snart är jul! Inte bara själva julen är på väg, utan även ledigheten, mysigheten, familjemyset, goda maten, leka och busa, doften av julgran, dra ut en visdomstand, knäck, bakning, glögg, sällskapsspel och allt myspysigt som hör till! Mmmmm!

Jag har fått en bulle på jobbet! Tänk vad en liten (eller egentligen ganska stor) bulle kan göra med en dag. Jag som var så ledsen att vår förra office manager har slutat (hon som alltid köpte bullar och glass till mig), men nu har jag visst fått en ny bullmamma! Jippie! Så jag har precis tryckt i mig lunch, bulle, kaffe och clemmis, allt på ca 45 minuter. Nu är jag mätt. Men idag finns tid på jobbet för att plugga, så idag har jag plöjt igenom en sådan där härlig artikel (pluggtid hemma i förmiddags inräknat). Det känns alltid så härligt produktivt när man har hunnit med att både plugga och jobba på en och samma dag. Då kan man somna med den där goda känslan av att känna sig duktig.

Okej… jag ska försöka berätta om den där delkursen som är lite skum. Den går alltså som tidigare nämnt på Dans- och Cirkushögskolan på KTH och vi är ca 10-15 st i klassen, varav hälften av oss är som jag och kommer från Stockholms Universitet och går någon slags Personal- eller beteendevetarutbildning. Den andra hälften är typ teater- och danspedagoger och verkar inte riktigt tycka som jag på de flesta punkter om vi säger så. De vill liksom gärna gå in med extremfeministiska och kommunistiska synvinklar här och där så fort något ska diskuteras (nej nu överdriver jag lite, men det lutar mycket åt det hållet). Som tur är så är det en gäng tjejer som precis som jag upplever detta som lite för flummigt, men ändå roligt och en skön kurs att ha vid sidan av den tuffare.

Vad vi gjorde förra veckan på dessa kurstimmar? Jo alltså… På schemat stod det improvisation… Vilket betydde att vi i strumplästen skulle gå runt i ett rum med spegelvägg, balettstång och rep i taket (för akrobater) och ja – improvisera i par. Jag skulle typ knuffa lite på axeln på min kompis, så skulle denna person reagera på valfritt sätt. Ja ni fattar. Inte? Nej inte jag heller. Men vi flummade runt lite där inne och låtsades dansa (jag fick höra av en total främling jag såg ut som Bambi), medans teaterpedagogerna tog det på största allvar och gjorde hela dramaföreställningar av sina improvisationer med inlevelse till max. Värst med detta var att allt skulle ske under tystnad. Kursen heter ju som sagt ”Med Kroppen som pedagogiskt verktyg”, varför man alltså skulle visa allt man kan säga med bara kroppen och blicken. Min största utmaning var att hålla mig för skratt. Men, kul hade vi alla fall!

Imorgon ska jag träffa min kumpan i B-uppsats och sitta hela dagen och knåpa ihop en början. Lite skumt kan jag tycka att det är att skriva 3 uppsatser i följd, den ena större än den andra. Tanken är ju fin – att vi ska träna upp oss inför den store C-uppsatsen, vilket är till fördel. Men samtidigt anar jag att man kommer vara trött på det redan innan man börjar med den. Hmpf.

Skrev jag förresten att jag har köpt ny mobiltelefon? Nej minsann jag tror inte det jag! För en vecka sedan idag skaffade jag mig en modern lur, det blev en HTC Wildfire, ungefär så nära iPod man kan komma för oss som inte vill lägga 7000:- på en nalle.  Det är en jättebra telefunk, som jag varmt rekommenderar till den som är på jakt! Självklart blev det förresten en vit. Det har ju blivit lite utav min grej, det är den tredje telefonen i rad jag har som är vit. Jag är ju väldigt vit själv liksom, den passar mig bra. Ungefär samma nyans som min vinterbleka hy, hahaha.

Då har man varit på sin livs första färjetur. Det var en hel del …intressanta människor på båten som jag inte kunde låta bli att gapa när jag tittade på. Men om man bortsåg från dem och deras kareokesång hade jag riktigt trevligt med pojkens släkt.  

Idag har jag jobbat, och för ovanlighetens skulle inte haft en lugn stund! Jag som hade tänkt plugga lite under arbetstimmarna, nu får jag sitta och läsa artiklar ikväll istället. Men jag klagar inte, det är ju trots allt inte alla som har privilegiet att plugga på extrajobbet.

I veckan är det bara plugg och jobb inplanerat. Nu har B-uppsatsen startat igång, så nu blir det skriva skriva skriva skriva, fundera fundera fundera, skriva skriva skriva, analysera analysera och så skriva lite mera. Jag kanske borde berätta om ”Kroppen som pedagogiskt verktyg”-kursen jag var på i torsdags och i fredags förresten, det var en närmare bestämt annorlunda upplevelse. Men det hinner jag nog inte nu för nu ska jag snart packa ihop receptionen för dagen och ge mig ut i det vedervärdiga regn-och-blåsvädret. Jag återkommer imorgon och berättar och Dans och Clownhögskolan.... eller var det Cirkus?

Förresten! Snart är det jul! Bara för det kommer här en väldigt fin juldikt:

Min jul ska vara kul, min jul får inte vara ful

Som påsken den är gul, ska min jul vara kul

Snön den ska vara vit, och är den gul har någon pinkat på den. Kanske en hhh-hund.

Hahaha något som är bekant kanske? Yeees, snart är det dags att titta på alla avsnitt av Sunes Jul! Förutom de tråkiga avsnitten där bara tråk-Sune är med. Det är ju som vi alla vet Håkan och Rudolf som gör hela serien (och filmen)! Jag längtar så till första avsnittet. Stilla naaaaatt…

Behöver jag nämna det oundvikliga? Det som nästan alla skriver på Facebbok, i tron om att de var de första som lade märke till det. Oj vad det snöar. Shit vad det snöar. Jag vet inte hur det ser ut i Örebro just nu men här i Stockholm är det crazy! Snöfallet är inte så mycket till fall, utan mer en vertikal företeelse (en mycket snabb sådan). Som tur är så bor jag ju typ bredvid tunnelbanan och från tunnelbanan till jobbet är det ca 200 meter så jag överlevde denna dag. Värre blir det imorgon när jag ska till bibblan på skolan, den är inte lika nära tunnelbanan. Men det kanske är 25 plusgrader, sol och vindstilla imorgon! Tänk positivt och varmt så fryser man inte lika mycket.

På tal om äggen. Det ska nog vara två stycken, det borde ju vara så att skaparna av hemsidan insåg sitt misstag och därmed rättade till det. Med det sagt kan jag avrekommendera efterrätten ifråga, för om det ska vara ännu mindre ägg betyder ju det att smaken av grädde blir ännu mer påtaglig.

På torsdag börjar min nya delkurs. Om jag inte har berättat om den förut så kan jag säga att den är ganska halvflummig. Den heter något i stil med ”Kroppen som pedagogiskt verktyg” och jag tänkte mig när jag valde den att det skulle ha att göra med lite retorik och kroppsspråk och sådant, men misstänker nu efter att ha läst kursplanen att det är lite mer flum än så. Det verkar dock vara väldigt roligt, och kursen hålls på Dans- och clownhögskolan vid KTH. Bara det liksom! Vi får ju välja en av våra delkurser, medans den andra som man läser parallellt är obligatorisk, och den obligatoriska kursen är ju att skriva B-uppsats. Just eftersom kurserna så olämpligt löper vid sidan av varandra så resonerade jag som så att det kunde vara skönt att ha en lugnare myskurs vid sidan om för att kunna lägga ner mer tid och energi på B-uppsatsen. Så. Nu har jag rättfärdigat mitt val, och förklarat hur det ligger till för er som kommer tycka att jag gör flummerier i skolan när jag senare kommer berätta om vad för roliga saker jag gjort på mina ”praktiska övningar” som det står på schemat. Och tänk även på att jag ska skriva C-uppsats i vår, då är det slut på det roliga och flummiga minsann!

I helgen ska jag göra något jag inte brukar göra. Min käre sambos farmor har fyllt halvjämna år och vill fira med sin släkt, varpå vi är medbjudna på någon slags båttur. Så mycket mer specifikt än så är det inte, vidare information har inte riktigt nått fram. Men en båt är det, som går lördag kväll, där man äter middag, sedan sover på båten, som sedan ros i hamn söndag förmiddag. Jag har i alla fall fått klart för mig att det inte rör sig om en sådan där fyllebåt för fjortisar eller läskiga tanter i leopardtights, som i den där ohyggliga dokusåpan ”Färjan” (jag blev rädd bara av trailern, och där fick det vara nog). Nej denna tur ska vara till för vanliga människor har jag förstått.

I eftermiddag ska jag göra ytterliga en sak som jag inte har gjort på ungefär fem år. Jag kanske ska köpa mig en ny mobiltelefon! Det känns väldigt konstigt, jag vet inte riktigt hur man beter sig vid sådana tillfällen. Men jag vill i alla fall tacka så mycket för alla kommentarer jag fått av er med tips och råd inför inköpet. Nu var jag ironisk. Men lämpligt nog har faktiskt min gamla hederliga telefon busat lite med mig idag, varit lite glapp och så. Det måste vara ett tecken på att det är dags, det är ju inte utan att man känner sig lite osäker på om jag verkligen ska ta detta stora steg. Jag drabbas ju lätt av lite separationsångest när jag lämnar ifrån mig saker. Men jag ska inte lämna min fina gamling för det, han ska få bo kvar hos mig trots att han inte används.

Nu är glada veckan slut slut slut, hemtentorna kastas ut ut ut (i inlämningsfacket på skolan)! Igår spred sig en mysig känsla i min kropp. Jag skrev klart min hemtenta. Precis innan det hade jag den sista opponeringen på vår lilla studie (som lämnades in förra veckan), och jag fick reda på att jag blev godkänd på statistikuppgiften (jag halvljög sist jag skrev det, jag fick komplettering, men det var bara en liten grej jag hade glömt mitt i all tristess så jag tyckte att jag hade fått godkänt ändå, men nu är den verkligen godkänd)! Jag firade på ett mysigt vis genom att kura ner mig i soffan med vår nya filt (oh my god vad jag älskar den, den är gosigare än ett lamm!!), slötitta på TV och bara njuta av att inte ha något skolarbete hängandes över mig! Mer firande blir det ikväll med min goding, lite god mat och dryck. Jag ska nog till och med slå på stort och göra en efterrätt som kallas ”Parfait Surprise”, en parfait med Mariannegodisar. Jag återkommer med recept om den blir en succé.

Just nu sitter jag på jobbet, jobbar endast tre timmar idag eftersom det är halvdag och jag redan jobbar halvdagar. Det där gick inte riktigt ihop… Jag brukar jobba 12-17, men idag bara 12-15. Nu har dock min konsultchef bestämt sig för att vi tjejer som jobbar i receptionen inte får surfa på arbetstid, vilket är en helt vanlig regel (visserligen känns den som en regel för barn), men som blir till en någorlunda skum regel eftersom det är ganska mycket dötid här. Tydligen har någon av de andra tjejerna föredragit att surfa framför att utföra arbetssysslor, för ibland finns det ju riktigt mycket att göra. Men idag när ungefär alla har gått hem redan och jag sitter här för mig själv i en tom reception kan jag tycka att denna nya regel är lite obefogad. Men jag bryter inte mot den för det, nejdå. Jag skriver detta i Word, sedan får jag väl klistra in det i bloggen när jag kommer hem eller något. Smart Josefine!

Förresten. Nu är det på gång att hända! Jag börjar fundera på att köpa en ny mobil. En del av er vet ju redan att jag nu har en ganska gammal modell just nu. Problemet är att jag har fäst mig vid den, den är ju så söt. Men jag börjar inse att det kanske är dags att skaffa en lite tunnare och modernare.

Det här är alltså min befintliga modell, visst är den söt. Hur ska jag kunna skiljas från den?



Men det är inte lätt att skaffa sig en ny ska jag säga dig. Jag vet ingenting om sånt här! Och jag vill inte betala massor för en jäkla telefon! Då finns det ju roligare saker att lägga pengar på. Därför har jag eftertänksamt fått stryka iPhone ur listan på telefoner jag vill köpa. Men här är de jag funderar på, någon som har något tips? Jag tänkte gå till en butik imorgon och fråga vilken jag ska ha, men det känns ju lite mer trovärdigt när orden kommer från någon som inte är försäljare. Någon? Tips? Ja kom igen då!


Alternativ 1, Ericsson Xperia x8:







Alternativ 2, HTC Wildfire:







Alternativ 2, Nokia 5230:






Alternativ 4, Nokia x3, touch and type:



Hjäääääälp mig!!!

Då får jag tacka för mig och min synnerligen trevliga vistelse här i Örebro. Tyvärr börjar den nu lida mot sitt slut. Men man ska sluta när man ligger på topp brukar man säga.

En kort resumé:

I fredags var jag hemma hos ElinPelin med ett helt gäng tjejer. Vi fick sminka av oss och sminka oss på nytt då Tessan var där och hade Mary Kay-demonstration. God vän som jag är köpte jag mig en foundation. Inte för att jag går på allt som försöks säljas till mig, utan för att jag kom på att det kan vara bra att även ha en foundation i flytande form (kör annars uteslutande med mineralfoundation) under vinterhalvåret eftersom jag blir en såda torris i facet på grund av den onda och torra kylan som florerar dag ut och dag in här i Sverige.

I lördags slappade jag mest på dagen (och letade efter saker i förrådet som vanligt när jag är här och hälsar på), och på kvällen mysfestades det och åts mat hos Tessan. Utan att gå ut till och med! Det tycker jag är ett gott tecken på att man har trevligt. Jag vet inte om jag har blivit gammal, om det är tvåsamheten eller vad det handlar om, men jag kände liksom inget sug efter att gå ut och se en massa dyngfulla jobbiga jävlar som stöter på allt och alla när klockan börjar närma sig två. När man träffar sina goa gummor så sällan så är det ju trevligare att uuuumgås än att tappa bort varandra på Ritz liksom. Vad gammal jag låter. Men jag är faktiskt snart 25 och sambo, jag får tycka så.

Idag tog jag tjuren vid hornen och åkte till tandläkaren, eftersom jag går i Köping så var det en fin idé att passa på när jag var här i Öret tänkte jag. Det gick finemang förutom att jag ska tillbaka i mellandagarna och plocka ut den lille visdomstanden som bråkat med mig de senaste dagarna. Tydligen växte den snett och ville mest in i kinden istället för rakt ner, så bort med den! Det blir kul det, jag som tycker det är oangenämt att skrapa med den där illasinnade lilla skrapan. Men jag ska vara tuff. Det är ju faktiskt bara en tand, det hade kunnat vara värre. Jag är ju fortfarande en frisk typ :)

På väg hem från Köping gjorde jag något ovanligt, jag köpte mig ett par skridskor! 299:- på Coop Forum! Det är ju så myspys att åka ut och glida (vet inte om jag skrider så som namnet påvisar) på isen en solig vinterdag eller romantiskt flaxa runt Kungsträdgårdens spolade bana en decemberkväll. Jag återupptäckte mysigheten förra året, men då klämde jag ner fötterna i mammas stenhårda grillor från 1969, vars skosnören föll sönder när man tog i dem. Så jag tänkte att det skulle bli en lite trevligare upplevelse i år utan att behöva lida på grund av fotsmärta.

Imorgon bitti bär det av hem till Stockholm igen, och veckan kommer bestå av hemtenta dagarna i ända.

Tack och hej, leverpastej!