Ganska populär i Årstatrakterna...
Yes äntligen en ny vecka. Jag älskar att vakna på morgonen och efter det dagliga morgongrubbleriet "vad är det för dag, vad ska jag göra idag, när ska jag få sova igen?" purket inse att veckan bara börjat, att jag inte ska få sova till förmiddagen på flera flera dagar. Men jag ska inte vara negativ, som sagt så har jag ju haft värre jobb, 3 stycken närmare bestämt: telefonförsäljare, telefonist på Eniro och Ica-kassa-tant. Jämfört mot de jobben är detta en himmelsk dröm. Jag kan ju faktiskt sitta och blogga eller läsa min bok. Boken är dock snart utläst, därför efterlyser jag härmed tips på nästa bok jag bör läsa. Någon som har ett jättebra tips? Eller ett dåligt? Alla tips är välkomna. Gärna verklighetsbaserad eller bara sjukt bra. Jag har funderat lite i smyg på att läsa Twighlight (visserligen faller den med hästlängder utanför kategorin verklighetsbaserad). Ännu en bekännelse som gör att jag verkar ganska mycket yngre än vad jag utger mig för att vara är att jag såg Twighlight-filmen här om veckan, och tyckte den var bra. Nu råkar det ju finnas en del böcker som filmen baseras på. Jag kanske har kommit in i en tidig 25-årskris. Men jämfört med alla andra 85:or så är jag i alla fall purung! Ha!
En ganska märklig sak som är en återkommande företeelse här i Årsta där jag jobbar är att ett flertal gånger har bilar tutat på mig när jag stått vid busshållsplatsen. Jag blir lika jäkla skiträdd varje gång och hoppar ca 2 meter upp i luften och blir irriterad på den som skrämt mig. När jag tittar upp (som man alltid gör på ren automatik) sitter alltid pojkar/män i bilen och ler ett vad de tror är ett charmigt leende men som bara ser mesigt och ifrågasättbart ut. En gång var det till och med en man som cyklade förbi (med barnstol på pakethållaren) och visslade på mig! Jag menar hallå... Inte det att jag sitter och skryter och tycker att jag själv är rätt häftig som blir visslad och tutad på, det brukar inte hända någon annanstans än just i Årsta så jag är inte nöjd över fenomenet. Men det är ganska märkligt. Det har säkert hänt 5 gånger på några veckor, vid samma busshållplats. Årsta är inte ens en håla som jag förstått det, det ligger typ i närheten av Globen Och jag betvivlar ganska starkt att jag står och ser tillgänglig ut dessutom. Jag har alltid undrat vad de små liven vill få ut av sådana handlingar. Tror de att jag ska smälta och bli upp över öronen kär av en biltuta och ett fånigt leende eller till och med en nickning som en del kostar på sig? Eller som otäckingen när jag var på väg till tunnelbanan i det där jädra Hallunda som stannade längs med trottoarkanten och sade "Eeey, vart skaru?" i ett misslyckat försök att se charmig ut. Vad trodde han skulle hända? Att jag skulle säga "Hem till dig" och hoppat in och blivit hans fru for ever and ever? Njaa...
Helgen var fin, tog det lugnt i fredagskväll med päron, storebror och grill. I lördags tog jag det inte lika lugnt, men grillen hängde med. Inte pappas grill då givetvis, men Idas föräldrars grill fick stå som värd för våra laxpaket. Sedan bar det återigen av till Strömpis där vi dansade så jag fick träningsvärk. Jag är inte så vältränad som man kan tro.
Nu ska jag äntligen få äta min mumsiga lunch snart, den grekiska salladen.
Kan hända att jag återkommer igen i eftermiddag. Glöm inte att ge mig boktips! Eller bara dela med dig om vad du läser just nu, pronto pronto!
