Protesterande ögon

I förmiddags fick jag tillbaka för att jag hade skrivit att det är mycket dötid här i receptionen. Allt, precis ALLT gick fel hela förmiddagen. Folk var sura på oss (bara för att hon vi vikarierar för hade noll koll), datorn hängde sig, folk hade en massa jättekonstiga förfrågningar, namnremsorna tog slut, nucklar saknades. Puuuuuh. Tur att vi var två, hade jag varit ensam hade jag gömt mig under skrivbordet i fosterställning. Men nu är det ganska lugnt igen.

Herregud vad trött jag var i morse när klockan ringde 06.20. Jag trodde att det var ett skämt, att mobilalarmet spelade mig ett spratt, men icke. Jag var så trött att jag fick för mig i mitt halvt vakna-halvt sovande tillstånd att mitt ena ögonlock hade vänt sig ut och in bara för att vänsterögat inte ville öppnas i ren protest mot vakenhet i ottan. När jag slutligen lyckades öppna det insåg jag snabbt att det inte ens finns något som heter ut-och-invänt ögonlock. Man kan få för sig så mycket när man sover. Som till exempel att gardinstängerna i köket ramlar ner mitt i natten... nej vänta det var ju på riktigt. Kan ni tänka er vilket fruktansvärt ljud att vakna till? Av någon anledning (kanske mina fina nyuppsatta gardiner) bestämde sig de båda stängerna för att ta med sig tillhörande skruvar ut ur väggen, lägga sig på golvet och ta vägen förbi gitarren som lugnt stod och sov nedanför fönstret. Det kan jag lämna som ett tips: Om ni får välja ett ljud att vakna till, välj då inte en nedfallande gardinstång. Välj istället "Just the way you are" med Billy Joel, den mår man bättre av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0