I never say Nej...
Alltså ibland blir man lite snurrig. Frågan är bara varför det händer mig så ofta?
Jag sitter på jobbet och alldeles precis just nyss blev jag erbjuden en chokladbit av en av cheferna. Många här är engelsktalande, även han.
-Chocolate? Erbjöd han snällt och jag kände hur saliveringen ökade i min mun. Jag log och blinkade med ögonfransarna.
- I never say NEJ to chocolate, svarade jag. Uttalade även mitt ”nej” lite amerikanskt så det blev typ ”I never say neyy to chocolate”.
Suck.
Idag har mitt foto hamnat på jobbets intranät, så att alla ska se hur den nya snygga receptionisten ser ut. Eller? Jag bara måste dela med mig av denna bild, jag ser så oerhört menlös och rädd ut. Jag skrattade till och med HÖGT alldeles för mig själv här i receptionen när jag såg eländet. Hahahahaha nu skrattar jag igen, det ser precis ut som en nervös liten krake på ett skolfoto.
S:t Patrick’s Day i onsdags var röj! Vi var på The Dubliner som var fullt klockan 18 och fullt ös klockan 21. Hett tips för den som vill ha lite mer drag, glädje, vänlighet och artighet än vanligt på krogen. Man fick till och med en gigantisk grön lepricon-hatt att bära.
Idag är det FREDAG! Alltid lika uppskattat. Ikväll ska jag äta mums-mat, dricka vin och öl med min karlslok och imorgon ska jag hem till storebror och P och troligtvis göra samma sak.
Trevlig helg alla barn!
